Söndag i pulkabacken

Det har kommit några centimeter snö under natten och morgonen vilket gjort att vi tillbringat stora delar av dagen utomhus.

Världens vackraste barn?

På förmiddagen pysslade Stora C i garaget, vilket blivit något av en helgtradition för honom. Under tiden byggde pojkarna och jag en snölykta (med mindre framgång) samt gjorde snöänglar (med lite mer framgång).

Snölyktan beundras

Efter att snölyktan färdigställts (rasat ihop, byggts upp igen, slocknat och så slutligen demolerats helt och hållet) och vi ätit lunch, bestående av potatis- och purjolökssoppa med frasvåfflor till efterrätt, gick vi till pulkabacken.

Caspar tittar på snön

I pulkabacken hade stora delar av Mälarhöjdens befolkning samlats och Caspar och Casimir fick sitt lystmäte av att åka utför. På lite drygt ett år så har pojkarna utvecklats oerhört och såväl Casimir som Caspar drog upp sina åkdon själva i backen, utan minsta knot.

Eftermiddag i pulkabacken

Clarissa var vaken i stort sett hela tiden och tittade storögt på alla barnen som åkte i backen. Hon såg ut som hon gärna hade velat åka pulka också och viftade med armarna när Caspar eller Casimir åkte förbi henne.

Clarissa i vagnen

Medan Caspar stretade uppför och åkte ner ett oräkneligt antal gånger, experimenterade Casimir mer med färdvägen. I början startade han och Caspar på samma ställe, en bit upp i backen, men efter hand blev Casimir allt djärvare. I slutet körde han längst uppifrån berget och styrde emellan olika hinder på vägen ner. Det var dock ingen tvekan om att han hade full kontroll över snowracern.

Caspar åker pulka

Efter att ha tillbringat eftermiddagen i pulkabacken gick vi hem och badade bubbelbad. Det faktum att Caspar drog hem sin pulka alldeles själv, utan att klaga, gjorde att jag nästan förlät honom för att han därefter hällde ut en hel flaska badolja.